Sälja eller inte sälja?

Elin, för dagen i flätor, verkar nöjd med den väldigt näringsriktiga frukosten jag serverat. Blunda nu alla präktiga föräldrar: vitt rostbröd med marmelad och äppeljuice! Ha ha..
Den för dagen ofattbart jobbiga Alva lärde sig kisa med ögonen vid frukostbordet.
Gullig? ............... nja...

Just precis nu SKA Alva inte sova utan gallskriker, förut idag skulle hon absolut tvätta händerna innan hon kunde åka bil och fick ett utbrott utan dess like. JAG ORKAR SNART INTE MED HENNE LÄNGRE!!! Jag kommer att hamna på mentalsjukhus!

Folk brukar ganska ofta säga att det är så fantastiskt med Alva, att hon lever och är så frisk som hon är. Jag garanterar att man glömmer det jävligt fort när man utsätts för hennes ilska. Dessutom gnäller hon och gnölar en massa därimellan, så hon är verkligen billig nu- gratis nästan!

Antar att det är förbjudet bland alla präktiga morsor att tänka såhär, men det gör jag! Elin frågade mig rätt ut idag om jag ångrade att vi skaffat Alva. Ooops, vad svarar man på det? Jag sa som det kändes just då, att ibland undrar man ju varför vi skaffade henne. Frågade Elin om hon tyckte att vi skulle sälja Alva, och det tyckte hon. "Det gör nog pappa med..."

Men sen så behöver Alva ju bara lägga huvudet på sned och le sådär underfundigt som bara hon kan, och då glömmer man allt det och tycker bara att hon är sötast i hela världen. Det är väl så det är att vara morsa, eller?